| Tanten: | -123456.
| |
| Smygholm: | -Rikssamtal från Tyskland. (Smygholms röst något förställd.)
| |
| Tanten: | -Nämen! Hallå? Det måste vara något fel. Hallå...
| |
| Smygholm: | -Hallå.
| |
| Tanten: | -Hallå, ja. Det måste vara något fel. Jag känner ingen i Tyskland.
| |
| Smygholm: | -Ferngesprech aus Deutschland.
| |
| Tanten: | -Det måste vara någt fel. Ni har kommit till fel nummer.
| |
| Smygholm: | -Hallå. Sprechen Sie Deutsch?
| |
| Tanten: | -Nää, jag kan inte tyska. Jag kan inte sprecha tyska!
| |
| Smygholm: | -Moment..........(10 sek).......
| |
| Tanten: | -Hallå, jag lägger på luren här.
| |
| Smygholm: | -Hallå. Är det Ebba?
| |
| Tanten: | -Nää, Ni har kommit till fel nummer. Det finns ingen Ebba här.
| |
| Smygholm: | -Hallå, det här är Stina och Otto. Vi är här i Hamburg nu.
| |
| Tanten: | -Jag känner inte Er. Det här är nummer 123456 i Stockholm.
| |
| Smygholm: | -56? Jamen vi skulle ju ha 57. Då har jag slagit fel på sista siffran.
Nej, det är Otto som har gjort. Otto! Fy på dej!!
| |
| Tanten: | -Hallå, jag lägger på här.
| |
| Smygholm: | -Jamen kan Ni inte hjälpa oss att komma rätt. Vi är här i Hamburg och vi
har slut på pengarna!
| |
| Tanten: | -Nja, hur ska jag göra då? Jag kan inte förmedla. Jag kan ringa upp dom.
| |
| Smygholm: | -Kan Ni göra det?
| |
| Tanten: | -Ja, men vart ska jag ringa då?
| |
| Smygholm: | -eeh, vad hade Ni för nummer?
| |
| Tanten: | -123456.
| |
| Smygholm: | -Jag skulle till 123457 (Smygholms telefonnummer). Kan Ni ringa dit
och säga att vi är i Hamburg och behöver pengar?
| |
| Tanten: | -Ja, men Ni får tala om vad Ni heter.
| |
| Smygholm: | -Jag, jag heter Stina. (Detta säger Smygholm utan att på minsta sätt
försöka förvanska rösten.)
| |
| Tanten: | -Stina??
| |
| Smygholm: | -Ja, just det.
| |
| Tanten: | -Jaha. Ett ögonblick så ska jag skriva. Stina. Sådär. Mer då?
| |
| Smygholm: | -Stina Smygholm. Säg att vi är i Hamburg och behöver pengar.
| |
| Tanten: | -Det var alltså nummer 123457 då?
| |
| Smygholm: | -Just det.
| |
| Tanten: | -Och då säger jag bara att Stina är i Hamburg och behöver pengar?
| |
| Smygholm: | -Det vore så snällt. När ringer Ni då?
| |
| Tanten: | -Jag ringer med detsamma.
| |
| Smygholm: | -Tack så hemskt mycket.
| |
| Tanten: | -Det gör inget.
| |
| Smygholm: | -Tack, tack. Adjö.
| |
| Tanten: | -Adjö.
| |
| Säcken: | -Hallå.
| |
| Tanten: | -Ja, goddag. Alltså Ni känner inte mej och jag känner inte Er,
men en dam som heter Stina har ringt från Tyskland...
| |
| Säcken: | -Jaså hon! Har hon ringt?
| |
| Tanten: | -Ja, och hon hade slagit fel nummer, så hon kom till mej i stället.
| |
| Säcken: | -Ja, hon är inte riktigt klok. Henne vill vi inte ha med att göra.
| |
| Tanten: | -Jaså? Ja jag känner ju inte människan men hon hade ringt från
Tyskland och bad mej hälsa att hon behövde pengar.
| |
| Säcken: | -Sprit, det är det enda hon vill ha. Hon bara super. Så att när hon
ringer nästa gång så ska Ni bara skälla ut henne.
| |
| Tanten: | -Jamen hon ringer inte mer till mej. Hon hade bara slagit fel nummer.
Hon skulle till 123457, sa hon. Och dom hade slut på pengarna.
| |
| Säcken: | -Den djävla satkärringen. Hon har rymt hemifrån och så har hon snott
med sej hushållskassan. Att hon har mage att ringa och tigga pengar
dessutom.
| |
| Tanten: | -Ja, jag vet ingenting. Men nu har jag framfört hälsningen i alla fall.
| |
| Säcken: | -Tack för det.
| |
| Tanten: | -Tack. Adjö.
| |
| Säcken: | -Adjö.
| |
| Tanten: | -Jag lägger på här då.
| |
| Smygholm: | -Vänta. Hallå. Fick Ni tag i dom?
| |
| Tanten: | -Eeeh, jaa.
| |
| Smygholm: | -Skulle dom skicka pengar?
| |
| Tanten: | -Eeeeh, nää, jag tror inte det.
| |
| Smygholm: | -Åh, så förfärligt! Och jag har inga pengar. (Snyft, snyft.)
Hur ska det gå stackars Otto och mej härnere i Hamburg? (Snyft)
| |
| Tanten: | -Ja, jag vet inte.
| |
| Smygholm: | -Polisen kommer att bura in oss för att vi inte kan betala
hotellräkningen. (Snyft).
| |
| Tanten: | -Jaså?
| |
| Smygholm: | -Skulle inte Ni kunna låna mej en tusenlapp?
| |
| Tanten: | -Nää, tyvär, jag har inte så mycket pengar.
| |
| Smygholm: | -Men en hundralapp bara. Det räcker med en hundring.
| |
| Tanten: | -Nja, jag vet inte.
| |
| Smygholm: | -Det är så hemskt det här. (Snyft, snyft.) Snälla Ni!
| |
| Tanten: | -Hur skulle jag göra med den hundralappen då?
| |
| Smygholm: | -Då lägger Ni den bara i ett kuvert och skickar till oss. Jag lovar att
betala igen den så fort jag kommer hem.
| |
| Tanten: | -Okey då. Men vad har Ni för adress?
| |
| Smygholm: | -Joo, har Ni en penna?
| |
| Tanten: | -Jaa.
| |
| Smygholm: | -Stina Smygholm, rum 33333.
| |
| Tanten: | -Jaha, Stina Smygholm, rum 33333.
| |
| Smygholm: | -Ja, och sen var det Hotell Scheisswurst.
| |
| Tanten: | -Va?
| |
| Smygholm: | -Jo, jag bokstaverar det här. Hotell S C H E I S S W U R S T.
(Betyder skitkorv på tyska.)
| |
| Tanten: | -S C H E I S S W U R S T.
| |
| Smygholm: | -Just det, och sen bara Hamburg, Tyskland.
| |
| Tanten: | -Alltså då var det alltså Stina Smygholm, rum 33333, Hotell Scheisswurst,
Hamburg, Tyskland.
| |
| Smygholm: | -Just det. Det vore jättebussigt om Ni skickar den så fort som möjligt
och så lovar jag att betala tillbaka den så fort vi kommer hem till
Sverige igen.
| |
| Tanten: | -Jodå, jag ska skicka den idag.
| |
| Smygholm: | -Tack snälla Ni för det.
| |
| Tanten: | -Det var så lite så. Adjö då.
| |
| Smygholm: | -Adjö.
| |
