Tanten: | -123456.
| |
Smygholm: | -Är det Anna Johansson?
| |
Tanten: | -Jaa!?
| |
Smygholm: | -Jaa, goddag, mitt namn är pastor Smygholm. Det är jag som är den nye
pastorn här i Enskede församling.
| |
Tanten: | -Jaha, goddag.
| |
Smygholm: | -Ja, och eftersom jag är ny här så hör det ju till god ton att att man
ringer runt och hälsar på församlingen.
| |
Tanten: | -Jaha!?
| |
Smygholm: | -Ja, i varje fall brukar jag göra det.
| |
Tanten: | -Jaså?
| |
Smygholm: | -Brukar fru Johansson gå i kyrkan?
| |
Tanten: | -Ja, jag var faktiskt där senast i söndags.
| |
Smygholm: | -Var det inte en underbar predikan som min företrädare höll?
| |
Tanten: | -Joo.
| |
Smygholm: | -Brukar fru Johansson läsa bibeln också?
| |
Tanten: | -Jaa, det händer väl ibland.
| |
Smygholm: | -Ja, jag brukar själv läsa Hesekiel 23 när jag känner mig ensam.
Har fru Johansson läst det kapitlet?
| |
Tanten: | -Det vet jag inte. Det kanske jag har.
| |
Smygholm: | -Det handlar om de här två systrarna som voro ute i öknen och kramade
varandras bröst och smekte varandras jungfruliga sköten. Tänk, jag
blir så varm när jag läser Herren Guds ord. Brukar fru Johansson
läsa böner också?
| |
Tanten: | -Ja, det händer.
| |
Smygholm: | -Kära fru Johansson. Får jag föreslå att vi läser 'Fader vår' tillsammans?
| |
Tanten: | -Ja, det går väl bra.
| |
Smygholm: | -Då början vi. Ett, två, tre. Fader vår som.............
(tanten läser med)..........Amen.
| |
Smygholm: | -Det är väl tryggt med kyrkliga traditioner, eller hur fru Johansson?
| |
Tanten: | -Jaa, visst är det.
| |
Smygholm: | -Jag håller faktiskt mycket styvt på kyrkliga traditioner.
| |
Tanten: | -Jaha, det brukar jag nog också göra.
| |
Smygholm: | -En tradition som jag tycker är fin är den här med husförhör.
| |
Tanten: | -Husförhör?
| |
Smygholm: | -Ja, husförhör. men numera kan man ju ha husförhör per telefon,
och det är ju bra.
| |
Tanten: | -Mh...
| |
Smygholm: | -Så jag tänkte hålla ett litet husförhör med fru Johansson.
| |
Tanten: | -Jamen sådant är jag så dålig på.
| |
Smygholm: | -Men Ni vet väl till exempel vad Adam och Evas bägge söner hette?
| |
Tanten: | -Ja, det var ju lätt. Det var Kain och Abel.
| |
Smygholm: | -Se där ja. Då har Ni svarat rätt på första frågan. Då sätter jag en
guldstjärna här i min anteckningsbok. Och vad hette jätten som David
slog ihjäl med en sten?
| |
Tanten: | -Det var väl Goliat?
| |
Smygholm: | (Plötsligt högt:)
-DRA ÅT HELVETE!
| |
Tanten: | -Hursa???
| |
Smygholm: | -Ursäkta mig, fru Johansson. Det var katten jag pratade med. Den
hoppade upp i mitt knä och råkade klösa mig. Goliat sa Ni. Det var
alldeles rätt. Det blir en prick till i himlen.
(Högt:) DJÄVLA KATTDJÄVUL!
Kan Ni ursäkta mig ett ögonblick bara, fru Johansson, jag ska bara
slänga ut katten.
| |
Tanten: | -Javisst.
| |
Smygholm: | -Hallå, ja. Ursäkta mig, fru Johansson. Jag håller på med kattuppfödning
som extraknäck, för den lön som kyrkan håller med blir man sannerligen
inte fet på numera. Och i kollekten blir det mest bara knappar och
gamla värdelösa tioöringar. Men nu kommer vi till tredje frågan. Vill
Ni gå vidare till tusenkronorsfrågan eller nöjer Ni Er med de femhundra
Ni redan vunnit?
| |
Tanten: | -Vunnit?
| |
Smygholm: | -Förlåt mig, kära fru Johansson. Jag har radion på och de håller på
med frågesport. Jag råkade blanda ihop mig. Här är frågan i alla fall.
Huru många voro Jesu Apostlar?
| |
Tanten: | -Tolv var det väl?
| |
Smygholm: | -Rätt svarat. Kommer fru Johansson till kyrkan på söndag?
| |
Tanten: | -Ja, jag om lever och får ha hälsan i behåll.
| |
Smygholm: | -Det ska bli trevligt att ses då. Välkommen.
| |
Tanten: | -Tack så mycket.
| |
Smygholm: | -Adjö, adjö.
| |
Tanten: | -Adjö.
| |