Smygholms telefonterror.

KAPITEL 5
Kommissarie Smygholm, Västermalmpolisen


En natt hade Smygholm svårt att sova. Han satt och funderade och kom 
därvid att tänka på den där otrevliga episoden på vaxholmsvägen. Han 
tyckte att hela polisväsendet var en rutten anläggning och beslöt att 
hämnas lite på den. Han fick tag i en universitetskatalog som en kompis 
hade glömt kvar i lägenheten. Han började ringa upp de stackars 
stundenterna och så här gick ett samtal till:


Tanten:     -Ja, hallå? (sömnigt)

Smygholm:   -Kan jag få tala med Per Svensson?

Tanten:     -Nämen han sover nu. Klockan är ju över två på natten!

Smygholm:   -Det här var kommissarie Smygholm på Västermalmspolisen. Det är viktigt.

Tanten:     -Jaså?! Ja. ett ögonblick bara så ska jag hämta honom.
             ...............
Per:        -Hallå?

Smygholm:   -Är det Per Svensson?

Per:        -Jaa, det är det.

Smygholm:   -Det här var kommissarie Smygholm på Västermalmspolisen, goddag.

Per: 	    -Goddag?

Smygholm:   -Det är så att vi har haft en traffikrazzia nere vid Skeppsbron i kväll...

Per:        -Jaha?

Smygholm:   -...och vi har fått in en rattfyllerist här, som hetter Ola Eriksson... 
             och han har inga som helst papper på sej. Men han påstår att han har 
             fått låna bilen av Er, en grå Opel var det, stämmer det?

Per:        -Nää, det måste vara något fel. Jag har ingen bil.

Smygholm:   -Jaså?? Jaha? Ja, det var ju tur för Er det, så som den bilen ser ut. 
             Det är ju faktiskt åtalbart att köra omkring med en sådan rishög.

Per:        -Jaha.

Smygholm:   -Men vems är bilen då? Känner Ni till vem som är ägare till den?

Per:        -Nää, jag känner ingen som heter så där.

Smygholm:   -Ola Eriksson?

Per:        -Jag känner ingen som heter Ola Eriksson.

Smygholm:   -Jaså? Det var konstigt. Ja, han var väldigt berusad när vi hittade 
             honom. Han ligger och sover i cellen nu. Men han var inte värre däran 
             än att han kunde uppge Ert namn och telefonnummer. Hur kan Ni förklara 
             det då, om jag får fråga?

Per:        -Ja, jag vet faktiskt inte. Det verkar jättekonstigt.

Smygholm:   -Kan det möjligen vara någon av Era kompisar och så har han uppgett 
             falskt namn? Det tar vi inte så hårt på när han är så här full.

Per:        -Det vet jag inte. Hur ser han ut?

Smygholm:   -Ljus, medellängd, ganska vanligt utseende.

Per:        -Ja, jag vet inte.

Smygholm:   -Har Ni möjlighet att komma hit och titta och se om Ni kan känna igen 
             honom? Då spar Ni både Er själv och oss en massa obehagligt arbete.

Per:        -Jaa, när då, då?

Smygholm:   -Kan Ni komma med detsamma. Det vore bra om vi fick klara upp den här 
             saken så fort som möjligt och så kan vi avföra Er som misstänkt.

Per:        -Ja, okey, var ligger det någonstans?

Smygholm:   -Centralpolisen, det ligger på Folkungatan...

Per:        -Nära Smedborgarplatsen, va?

Smygholm:   -Ja, just det.

Per:        -Ja, då kommer jag om ett tag.

Smygholm:   -Det var bra. Och fråga efter kommissarie Smygholm bara.

Per:        -Smygholm?

Smygholm:   -Ja,just det.

Per:        -Ja, tack så länge, då.

Smygholm:   -Tack, tack. Adjö.

Per:        -Adjö.

Smygholms telefonterror finns även på: