| Tanten: | -123456.
| |
| Smygholm: | -Kan jag få tala med Göte Andersson?
| |
| Tanten: | -Nej, det går tyvärrr inte. Han är på sitt arbete nu.
| |
| Smygholm: | -Är det fru Andersson?
| |
| Tanten: | -Jaa.
| |
| Smygholm: | -Jaha, då kanske jag lika bra kan vända mig till Er. Mitt mamn var
kriminalkommissarie Smygholm på Centralpolisen. Det gällde den här
rattfyllerihistorien som Er make var med om i somras.
| |
| Tanten: | -Rattfyllerihistoria?
| |
| Smygholm: | -Ja, just det. Det var den här gången nä vi hade trafikrazzia på
Malmskillnadsgatan.
| |
| Tanten: | -Jamen, det måste nog vara fel.
| |
| Smygholm: | -Har han inte berättat det för Er?
| |
| Tanten: | -Nää, det måste nog vara fel. Han kör aldrig omkring onykter.
| |
| Smygholm: | -Jadet här gällde byggnadssarbetare Göte Andersson, Konstgjutarvägen 13,
Johanneshov. Är inte det Er make?
| |
| Tanten: | -Joo.
| |
| Smygholm: | -Ja, han är i alla fall dömd för rattfylleri och skulle komma hit
till Alptuna-anstalten i förrgår, men det han har inte gjort och det är
därför som jag ringer.
| |
| Tanten: | -Ja, det har han inte sagt ett ljud om till mej.
| |
| Smygholm: | -Jaså. Ja, då ber jag om ursäkt om jag skulle råka ha försagt mej.
| |
| Tanten: | -Det är så typiskt honom. Han säger aldrig någonting till mej.
| |
| Smygholm: | -Ja, jag ber om ursäkt.
| |
| Tanten: | -Nä, det kan ju inte Ni rå för. Han bara är sådan.
| |
| Smygholm: | -Hur som helst så kan Ni väl bara hälsa honom att jag har ringt.
| |
| Tanten: | -När var det han skulle vara inne, sa Ni?
| |
| Smygholm: | -I förrgår. Och han kom inte. Men om han kommer före klockan sju i
morgon bitti så kan vi se mellan fingrarna med det.
| |
| Tanten: | -Ja, jag ska i alla fall snacka med honom. Men det är så djävla typiskt
honom. Fan vad jag blir förbannad!
| |
| Smygholm: | -Jamen försök att ha lite överseende med honom. En sådan här sak kan
drabba även den sämste.
| |
| Tanten: | -Men det är typiskt att just kan ska gå och klanta till sej. Och att han
inte säger något till mej heller. Djälva knöl man har, va?
| |
| Smygholm: | -Men försök att vara snäll mot honom. Han menade säkert inget illa.
| |
| Tanten: | -Ja, vi får se.
| |
| Smygholm: | -Adjö så länge, då.
| |
| Tanten: | -Adjö.
| |
